OneDirection FanFiction

- Är Soph här?! Jag har inte sett henne än! Sa jag, och började genast scanna folkmassan igen. Var va hon? Varför hade jag inte sett henne än? Jag saknade henne galet mycket!

- Herregud, har ni inte träffats än?! Detta är ju perfekt! Utropade Cher och grep tag i min arm.
- Varför är detta perfekt?!
- Då får jag se ditt ansiktsuttryck när du ser henne, du kommer att tuppa av!
_________________________________________________________________________

Harrys perspektiv:

Cher drog iväg med mig till andra sidan av rummet och pekade bord mot en kant av dansgolvet där en tjej i röd klänning och galet snygga ben stod och dansade med en mörkhårig kille. Sophie och Bret.
Fast mina ögon var ju såklart klistrade på Soph. Herregud, jag tror att jag precis fick en hjärtattack. Den korta röda klänningen passade henne perfekt, och slutade mitt på låren. Håret svallade ner långt ner på ryggen när hon slängde huvudet bakåt av skratt åt något som Bret sa.

- Priceless! Utbrast Cher. Men Harry, stäng åtminstone munnen, fortsatte hon sedan.
Jag gjorde snabbt som hon sa.

- Ursäkta mig, jag måste bara.. ja.. du vet..

- Jag fattar Harry, go get her!
 

Sophies perspektiv:

Plötsligt kände jag två händer som grep tag om min midja och drog mig bakåt. Jag hann inte ens reagera innan jag plötsligt stod öga mot öga med Harry.

- Hej! Sa han med ett flörtigt leende.

- Harry! Skrek jag och slängde armarna runt hans hals.

Våra läppar hittade varandras och det var helt plötsligt som om det bara var vi på dansgolvet.
Harry var Harry, lika perfekt som vanligt. Han var klädd i ett par mörka jeans och en ljus skjorta, med de översta knapparna uppknäppta. Gud vad jag hade saknat honom, suckade jag.

Plötsligt så drogs Harry bort från mig.

- Heey! Utropade han förvånat.

- Ledsen Harry, men vi kan inte låta dig äta upp Soph innan vi ens har fått hälsa på henne ropade Liam. Han, Niall, Zayn och Louis kom framrusande till mig.

- Soophie!

- Hahah, Hej killar! Jag har saknat er!

-Ja ja, alla älskar Sophie..  kan jag få min flickvän för mig själv nu? Sa Harry och trängde sig in i den lilla klungan som skapats runt mig. Jag skrattade åt honom och gav honom en kyss på kinden.

- Bara om du dansar med mig!
Harry svarade inte utan drog med mig ut på golvet,  satte händerna på mina höfter och drog mig nära. Jag lät basen dunka rakt igenom mig och rörde mig i takt till musiken.

- Har någon sagt till dig hur sexig du är när du dansar? Viskade Harry i mitt öra.
Jag log stort mot honom och viskade tillbaka:

- Du är den första..

- Kolla killarna där borta i hörnan..
jag gjorde som han sa och tittade mot ett gäng killar som stod med ögonen fästa på mig och Harry. När de såg att jag kollade tillade de snabbt bort.

- Jag kanske är den första som säger det, men jag är definitivt inte den enda som tycker så!

I takt med drinkarna som vi svepte blev kvällen dimmigare och dimmigare. Jag har aldrig tålt alkohol bra..

- Soph! Jag kände någon vingla fram till mig och lägga en arm runt mina axlar.

- Louis! När Louis lutade sig mot mig så välte jag nästan, men lyckades hålla balansen – vilket var ett under med tanke på klackarna på mina fötter. Kontigt att jag inte redan hade ramlat, tänkte jag.

- Kul kväll va?! Ropade jag för att överrösta musiken, som fortfarande var hög även om klockan vid det här laget var långt efter ett.

- GRYM! Skrek Louis som svar och drog med mig upp på ett bord. Alkoholen fick mig att glömma att jag egentligen inte alls var typen som dansade på bord, så jag hoppade glatt efter Louis.
Tillsammans sjöng vi och skakade på huvudena i takt med låten.

- And now I´m feeli´n so fly like a G6!

Plötslig kände jag en hand på mitt lår. Jag tittade ner och såg att en av killarna som jag och Harry tidigare sett titta på oss kommit fram till oss. Han hade också hoppat upp på bordet, och dansade nu med sin kropp tätt tryckt mot min.

- Hey, ursäkta? Försökte jag, men han lyssnade inte på vad jag sa.

Istället kände jag hur han sänkte ner sina läppar mot min hals, och han började kyssa min nacke.
Jag försökte slita mig loss från honom, men han hade ett hårt grepp om min midja. Jag tittade skrämt bort mot Louis, men han verkade inte märka vad som hände.

- Kom, vi går någonstans mer privat… sa killen och drog mig ner från bordet.

Jag försökte protestera och skrika, men han satte en hand för min mun och drog mig till tom del av huset.
___________________________________________________________________

Fortsättningen kom nu på morgonen istället för igårkväll!
Fick en kommentar med feedback som gjorde mig så sjukt glad - blir glad av att se att ni engagerar er i novellen! Fortsätt så!
Och jag hoppas att det märks skillnad, försöker ta till mig råd! Älskar er ;*