OneDirection FanFiction

- Ryan! Vad fan?!
Kände dom varandra?
- Heey Hazza, sluddrade han som svar, grym fest!

Harry såg ut som om han skulle explodera. Jag skulle precis resa mig för att gå fram till dem när Harry gav Ryan en rak höger i ansiktet. Ryan sjönk ihop i en hög på golvet.
Utan att ens ge honom en blick gick Harry fram till Sophie, lyfte upp henne och bar henne ut ur rummet.
____________________________________________________________________________

Sophies perspektiv:

Jag sträckte på mig i sängen.
Sängen? Hur hamnade jag här?
Minnen från gårkvällen kom med ens tillbaka. Harry hade burit mig upp till sitt rum och stoppat ner mig i hans säng. Och var var Harry nu?
Och varför ställer jag en massa frågor?
Jag satte mig upp i sängen, och kände genast mitt huvud snurra. Smällen som jag fått i huvudet igår kändes fortfarande, och jag förde upp handen mot mitt bakhuvud. Jag kunde känna en tydlig bula. Aj..


Plötsligt öppnades dörren, långsamt. Jag kunde sen konturerna av någon som tassade försiktigt in i rummet.

- Harry? Väste jag.

- Soph! Jag visste inte om du var vaken. Harry gick fram till mig i sängen och satte sig ner bredvid mig.

- Väckte jag dig? Undrade han och kysste mig lätt på kinden.
Jag skakade på huvudet.

- Hur känns det? Jag menar.. ja, du vet.. Harry visste inte vad han skulle säga, och jag kollade ner i madrassen.

- Harry, måste vi prata om det? jag vill bara glömma det om jag ska vara ärlig..

- Visst älskling, om det är vad du vill?
Jag nickade bara för att försäkra Harry om att jag var säker.

- Okej, sa Harry, kom så går vi ner till de andra – de har fixat frukost!

Harry drog ner mig för trappan och in i ett stort kök. Runt ett bord satt fem pojkar. Fem..

- Bret, vad gör du fortfarande här?! jag visste inte att du skulle sova här?

Alla vände sig förvånat om.

- Soph!

Niall, Louis och Liam, som satt närmast mig, kastade sig upp och gav mig en gruppkram.

- Okej, har ni saknat mig så mycket killar? Det har bara gått några timmar sen vi sågs sist! retades jag innan jag själv slog mig ner i en ledig stol. Harry sjönk snabbt ner i stolen bredvid.
Niall, som tydligen hade suttit där tidigare, protesterade högt.

- Hey Hazza, min plats – min mat!

- Uh huh, sa Harry och skakade på huvudet, jag sitter bredvid Soph!!
Han lutade sig fram och sköt Nialls tallrik till en ledig plats bredvid Zayn. Niall ryckte bara på axlarna och satte sig ner på sin nya plats.

- Så länge jag får min mat är jag nöjd!
Vi skrattade alla åt honom.

- Hur kan du ens äta sådär mycket?! Sa jag och pekade på hans överfulla tallrik.

Niall gav mig en oförstående min och fortsatte äta medans alla andra runt bordet började skratta.

- En sak du måste veta om Niall: Han är alltid hungrig! Förklarade Harry för mig.

- Sant! Utbrast Niall, med munnen full av mat. Jag måste erkänna, det var ingen vacker syn..

- Men Bret, du svarade aldrig – vad gör du fortfarande här?

- Kom igen Soph, du trodde väl inte att jag bara skulle lämna dig här efter vad som hände igår? Bret gav mig en min som sa att han trodde jag blivit galen.


Stämningen runt bordet blev plötsligt spänd, ingen visste vad de skulle säga. Jag vred på mig i stolen. Som tur var så märkte Liam mitt ansiktsuttryck och utbrast snabbt;

- Okej, så vad är planerna för idag då?


Jag log tacksamt mot honom, och han log snabbt tillbaka. Jag lutade mig tillbaka i stolen medans alla runt bordet bröt ut i en hetsig konversation över huruvida vi skulle spela laserdome eller bowla.
Harry slängde sin arm runt mina axlar, och jag lutade mig mot honom.

- Är du okej babe?


Jag visste att han syftade på den obekväma tystnaden tidigare. Som svar lutade jag upp mitt huvud och gav honom en mjuk kyss.

- Självklart!


Och hur skulle jag inte kunna vara det? Här satt jag i armarna på min underbara pojkvännen medans fem av mina bästa vänner diskuterade vad vi skulle hitta på idag.

Jag slöt ögonen och sparade detta minnet, det var såhär jag alltid ville må.
Den här stunden var helt enkelt perfekt..

_____________________________________________________________________________________

Kapitel 18! Ville verkligen få ut ett sista kapitel för i år, så har stess-skrivit det lite! ni får ursäkta stavfel!

Wow, det är verkligen mycket som har hänt nu i veckan - har haft fullt upp av att njuta av att äntligen ha lov. Nu ska jag skynda iväg för att börja fixa inför kvällen som jag spenderar med mina underbara vänner - we´re going all in!

Bör kanske också säga grattis till våran Hazza som tog körkort igår!! WOW - grymt imponerad! själv vill jag bara sparka på bilen när jag är ute och övningskör, hehe! den manuella växelspaken är min värsta fiende! ;)

Sist vill jag hälsa er ett GOTT NYTT ÅR! Ha en underbar kväll så ses vi nästa år! :*